Idag var det dags för Fabians hjärtundersökning.

För er som inte vet så föddes han med hjärtfel. Detta upptäcktes dock inte förrän han var 9 månader trots att vi hade jätteproblem med honom.

Det förstod man ju inte då, det var ju första barnet och man är ju inte så säker på hur det ska funka. 

I början sa ju även läkare och bvc sköterskan att allt var jättebra och senare fick jag all skit för att jag enligt bvc sköterskan "inte gav honom riktig mat" (han kunde inte behålla den utan bara spydde och jag trodde han var kräsen), enligt henne skulle jag sluta amma och ge honom kött för då skulle han öka i vikt. Bröstmjölken kunde han behålla i 20 minuter innan den kom upp, flaska tog han inte. Gröten stannade ca 10 min innan den också kom upp. Hans kropp orkade inte ta hand om maten och hålla honom vid liv samtidigt.

När han var 9 månade fick vi träffa en annan doktor som direkt hörde att det inte lät bra och skickade oss till barnakuten i Jönköping.

Där var det ideligen undersökningar och provtagningar under hela midsommarhelgen som vi bodde där.

Vi fick permission under måndagen för åka hem och fixa räkningar och annat och sedan återvända till sjukhuset på kvällen.

Vi blev utskrivna på tisdag morgon eftersom allt var stabilt för att invänta samtal från Lund för operation. 

De ringde på tisdag eftermiddag när vi var och handlade, en sköterska faxade därefter ett häfte med information (på 18 sidor) till mannens jobb som vi hämtade på vägen hem från affären.

Vi skulle infinna oss på Lunds univesitetssjukhus på Onsdagens förmiddag för undersökning och inläggning.

Torsdag morgon var det nedsövning för magnetröntgen och operation på fredag morgon.

Hmmmmm.....märkligt att det var så akut när det enligt BVC var MITT fel och inget fel på Fabian.

Det är ju klart att det var mitt fel, jag fixade ju så att han var undernärd. PUCKON.

6,5 kg vägde han vid 9 månader och av dessa kilon var a 0,5 bara vätska i kroppen.

Operationen gick bra men det tog 9 dygn efter operationen innan de väckte honom då hans lungtryck var alldeles för högt.

När vi väl fick åka hem efter 3 veckor gick återhämtningen mycket fort.

Han opererades 9 juli (på min mans födelsedag) och i oktober var han för frisk för att behöva ta influensavaccin :D.

Det har varit många kontroller och det tycker jag inte är ett dugg jobbigt. Vi har även kollat hans bröder och de har också hjärtfel, de behöver däremot inte opereras.

Så idag var det ju dags igen för kontroll. Ultraljud, EKG och blodtryck.

Doktorn var jättenöjd och glad att han har så fina resultat och att han har så bra kondition (jag berättade att han ytterst sällan blir andfådd om han springer etc.).

Så nu går det två år till nästa kontroll (han får gå livet ut på kontroller).

Efter sjukhuset så åkte vi vidare till A6 och gjorde en repris på förra onsdagen fast det blev inga gummistövlar och denna gången åt vi på IKEA istället.

   Såhär är det ju inte roligt att se sitt barn.

Men såhär ser han ut nu...ett minne i form av ärren efter operationen kan skymtas på bilden. Men de säger att tjejer gillar "badboys" med lite ärr ;)  

Jag har länge tänkt baka macarons. De ser alltid så fräscha och goda ut på alla bilder.

De flesta recepten är nästan exakt likadana så jag provade ett jag hittade på recept.nu.

Det var hallonmacarons men jag gjorde en kräm på blåbär istället för jag hade inga hallon. Detta såg jag inte förrän jag redan hade färgat smeten rosa (annars hade jag ju gjort den blå istället).

Kakor:

110 g sötmandel

170 g florsocker, knappt 3 dl

90 g äggvita, ca 3 st

2 msk strösocker

några droppar hushållsfärg

Skålla och skala mandeln, låt den ligga ca 1 timme och torka innan du maler den fint.

Vispa äggvitan fluffig, tillsätt strösockret lite i taget och vispa tills du fått ett hårt skum.

Blanda mandelmjölet och florsockret och vänd ner det i äggvitan tillsammans med hushållsfärgen.

Smeten ska inte vara för fluffig utan rör isåfall lite till i smeten.

Spritsa ut smeten på bakplåtspapper på två plåtar.

Klickarna ska vara stora som femkronor och det blir runt 35-40 st per plåt så lägg dem inte allt för långt ifrån varandra. 

Dessa ska sedan stå ca 1 timme så det blir en hinna på klickarna, då spricker de inte så lätt.

Under tiden kan du göra krämen som ska vara emellan.

125 g vit choklad

50 g färska eller frysta bär, i det här fallet blåbär

2 msk grädde

Hacka chokladen  fint.

Mixa blåbären och koka upp detta ihop med grädden.

Låt det bara koka upp och häll därefter i chokladen och rör till en jämn kräm. 

Hinner krämen kallna innan all choklad är smält så värm på smeten igen så allt smälter.

Ställ krämen i kylen ca 1 timme så den inte är för tunn.

Grädda  klickarna i 125 grader på nedersta valsen i ca 20 min.

De ska vara torra uppepå och lossna lätt från pappret.

Jag gräddade mina i 25 minuter men de lossnade ändå inte från pappret.

När plåten hade svalnat ordentligt så satte jag därför plåten i frysen ett par minuter och då lossnade de jättelätt.

En lagom klick med blåbärskräm på hälften av kakorna och tryck på den andra kakan

på krämen och kakorna är färdiga.

Helst ska de stå i kylskåp ett dygn för att få rätt konsisten.

De kan ligga ca 1 vecka i kylen.

Dessa kakor blev inte alls som på alla bilder jag har sett och de var inte rikigt i min smak, för mycket mandel för mig.

Det var dessutom rätt krångligt så det vete fasen om jag gör om dem.

Ja, det var ju dags att baka något till gästerna som skulle komma på lördagen.

Jag var lite trött på att göra tårta och ville göra något annat.

Jag hittade ett recept på cheesekake på matklubben.

Det går att variera i det oändliga, tex. krossad daim eller lite citronsaft/skal eller krossade polkakarameller...ja, precis vad man känner för.

Jag hackade bara i lite mörk choklad och den blev supergod, ungefär som glasstårta.

Jag tycker nog lite bättre om bakad cheesecake än fryst men man måste ju prova något nytt ibland.

200 g philadelphiaost

3 äggulor

1½ dl socker

1 msk vaniljsocker

3 äggvitor

3 dl grädde

½ pkt digestivekex

3 msk flytande margarin

Mixa kex till smulor och tillsätt margarinet.

Packa detta i botten på en springform.

Blanda philadelphiaost, äggulor, socker och vaniljsocker till en smet.

Vispa grädden ganska hårt och vänd ner den i ostsmeten.

Vispa äggvitorna hårt och vänd sedan ner dem med i smeten.

Blanda därefter i valfri smaksättning om ni känner för det men det är inte nödvändigt.

Häll smeten i formen och ställ den i frysen, gärna över natten men 6-7 timmar funkar tillräckligt.

   Jättegod, däremot hatar jag verkligen kristyren som absolut inte vill släppa tuben när man försöker skriva....så då blir det så här :(.

Ja, i torsdags blev Adam 3 år. Jag fattar inte vart tiden har tagit vägen.

Vi bestämde med svärföräldrarna att de skulle komma på lördagen istället eftersom att man aldrig vet när mannen kommer hem från jobbet.

Dagen började med att vi följde Fbian till skolan och efter vår vanliga promenad runt samhället gick vi hem.

När vi kom hem ville Adam vara ute och leka och det fick han ju.

Plötsligt ser jag att han är på väg att klättra över staketet.

Grannen håller på att bygga till och det hade kört upp en lastbil dit.

Min lille Adam är ju helt galen i lastbilar så han tänkte gå upp dit oh titta.

Han blev jätteledsen när jag förklarade för honom att han inte får gå utanför tomten själv och ville absolut inte lyssna på mig.

Telefonen ringde och jag gick för att svara, det var min pappa som undrade om han kunde komma på eftermiddagen och gratulera Adam.

Efter ett par minuter lade vi på och jag giick ut för att kolla Adam....men han var inte där.

Jag ropade och ropade men ingen svarade. Det var ingen av byggubbarna som ropade att han var där heller så om han nu var där så fattade jag det som att de inte hade sett honom.

Då började lastbilen att köra ner för backen och ner till vägen.

Jag var fortfarande ute (med Charlie i famnen) och ropade och letade.

Lastbilen körde ut på vägen och stannade utanför våran infart.

Efter en liten stund kommer chauffören ut med Adam i famnen. Som tur är så känner han igen både mig och min man och fattade väl att Adam hörde hemma hos oss.

Adam hade öppnat grinden och sprungit runt staketet på utsidan och sprungit upp till grannen, sedan hade han klättrat upp i lastbilen och velat åka med. Chauffören hade snällt kört hem honom, ännu snällare hade ju varit att ropa att han hade Adam så jag hade sluppit springa runt i panik och förtvivlan och leta efter honom.

Det blev ännu ett samtal med Adam att han FÅR INTE gå ut själv.

SUCK............

På eftermiddagen kom iallafall min pappa och lite senare även min mamma och firade Adam.

I onsdags tog mina svärrföräldrar med sig Adam och Charlie till svärmors mamma i Varberg.

De hämtade dem och min bil 12.45 så jag fick hela 10 min för mig själv innan det var dags att hämta Fabian i skolan.

Nu när jag hade lite ensamtid med honom så åkte vi till Jönköping och gick på A6.

Det blev en sväng in på skopunkten bla och inhandla nya gummistövlar till honom.

Vi åt på McDonalds, tog en glass vid godisaffären och sedan blev det en tur in på IKEA.

Fabian fick vara inne på "småland", det brukar aldrig finnas plats där när vi åker dit på helgen.

Jag fick gå helt själv inne på IKEA i sakta mak, det blev nästan lite för ensamt faktiskt.

Efter det drog vi ner till Media markt och köpte några filmer: Gnomeo & Julia, Hopp och The fighter.

The fighter packade jag in och gav till min man när vi kom hem, vi firade ju trots allt bröllopsdag.....9 år har gått rysligt fort.